Frågor och svar

Vilken rörelse?

Nej till hatprat-rörelse (Ei vihapuheelle -liike) är en del av den Europeiska No Hate Speech Movement, i vilket 40 medlemsländer från Europarådet deltar. Undervisnings- och kulturministeriet startade kampanjen i Finland den 27.3.2013. Plan International Finland koordinerar kampanjen som organiseras under 2013–2014.

Nej till hatprat-rörelsen är en ungdomsrörelse som borrar sig i hatprat och strävar efter att främja de mänskliga rättigheterna och yttrandefrihet samt samhällets flerstämmighet och pluralism. Rörelsen vill främja en respektfull diskussionskultur både på nätet och annanstans i samhället.

Rörelsen skolar 18–30 åriga unga aktivister till att främja de mänskliga rättigheterna både på nätet och utanför det. Samtidigt vill man få den breda allmänheten att se de faror som rasistisk och diskriminerande hatpropaganda orsakar åt de mänskliga rättigheterna, yttrandefriheten och demokratin.

Varför sådan rörelse?

Den allt hårdare attityden i Finland kräver åtgärder. Vi vill hämta vår insats till den aktuella diskussionen om rasism och diskriminering. Till Plans verksamhetsprinciper hör att jämställda mänskliga rättigheter hör till alla i världen.

Syftet med rörelsen är att uppnå en förändring i attityden så att alla människor oberoende ålder skulle se sitt ansvar mot andra människor. Vi vill också påminna om att de mänskliga rättigheterna gäller överallt, också på nätet. Alla människor har rätt till att vara som de är och fungera i samhället utan att känna sig hotad på grund av etnisk bakgrund, religion, kön, modersmål, sexuell riktning eller könsidentitet, skada eller någon annan egenskap eller åsikt.

Vad är hatprat och vem råkar ut för det?

Enligt definitionen av Europarådet inkluderar hatprat alla sådana uttryckssätt som sprider, underblåser, främjar eller berättigar till etniskt hat, invandrarfientlighet, antisemitism eller annat hat som baserar sig på intolerans.

Detta gäller både aggressiv och intolerant nationalism och diskriminering och fientlighet mot människor som hör till minoriteter. Europarådets kampanj riktar sig också mot alla former av diskriminering och fördomar som nu orsakar hatprat runtom i Europa. Sådana är bland annat fientlighet mot romaner, hat mot olika religiösa grupper, kvinnohat, sexism och hat mot sexuella och könsminoriteter.

Hur påverkar hatprat barn och unga?

Ord och handlingar, som kan kännas betydelselösa för en själv, kan ha extremt stark påverkan på personen som de riktas mot. Hatprat sårar, orsakar ångest och förolämpar. Det riktar sig till barnets och ungas identitet som en helhet, alltså till vad den unga är och borde anse vara värdefullt i dem själv. Barnets och ungas tillhörighet i det lokala samfundet och hela samhället kan ifrågasättas

Sådan behandling kan ha allvarliga följder i barnets och ungas självkänsla och välmående. Dessa erfarenheter gör ofta också livsmiljön otrygg: det finns ingen plats eller tid där man kan vara fullt skyddad från osakligt behandling. Vuxna ska ta ansvar över att vi kan garantera barn och unga rättigheten till ett liv utan diskriminering.

Hatprat vs. yttrandefrihet

En av de viktigaste mänskliga rättigheterna är yttrandefrihet: alla har rätt till att uttrycka sig och ta emot information, åsikter och meddelanden utan att någon hindrar det. Yttrandefrihet har betryggats i Finlands grundlag och bland annat i Europakonventionen. Till yttrandefriheten hör även ansvar över vad man säger. Alla människor bär detta ansvar oberoende om kommunikationen sker anonymt eller på eget namn på nätet eller i realvärlden.

Vi vill främja yttrandefriheten, inte begränsa den. Hatprat strävar efter att tysta ner minoriteter och de som stöder dem. Vårdande av mångstämmighet är att försvara de mänskliga rättigheterna.